Insekt

Insekter

Utrota insekter

Det är inte svårt att utrota och bekämpa insekter om man vet hur. Enklaste och effektivaste sättet att utrota insekter på är med hjälp av rödceder. Spreja rödcederolja längs med golvlister och under mattor, överallt där insekterna befinner sig. Var dock försiktig med att använda rödcederoljan på  textilier då du annars riskerar att få oljefläckar. Placera rödcederträ som du lägger ut inomhus och bland kläder (rödcederträet avger dessutom en fräsch doft).

Man skall även spreja rödcederoljan i badrummet och köket så att de inte bara förflyttar sig i det egna hemmet. Badrummet och köket brukar vara ingången till det egna hemmet för ex. silverfiskar då det finns avloppssystem där de kan ta sig in i. Sedan tycker de om att vara där då det är fuktigt där. Rödcedern är ett miljövänligt och 100% ekologiskt medel vilket bladlöss, myror, silverfiskar (och tusentals andra skadeinsekter) inte tycker om doften på. De försvinner därför självmant ifrån ditt hem. Vi människor tycker om doften och upplever den som fräsch. Rödceder fungerar även mycket bra i förebyggande syfte inte bara mot klädesmal, myror och tusentals andra skadeinsekter.

Vill man bli av med insekter på ett miljövänligt sätt är rödceder att rekommendera. Rödceder är mycket effektivt då skadeinsekter inte tycker om doften, medan vi människor finner samma doft behaglig. Rödcedern anses dessutom ha en lugnande effekt på människor och husdjur. Spreja rödcededrolja där du tror att du har skadeinsekter, dock ej på textilier.

Insekter:

Insekter. Allt om insekter, hur man blir av med insekter, utrotar insekter och blir av med insekter för gott. Insekter kan utrotas såväl kemiskt som ekologiskt. Dock ska man tänkta sig för innan man använder kemikalier för att bekämpa insekter. Detta då det inte finns några bekämpningsmedel som dödar insekternas ägg. Det man lyckas åstadkomma med  att bekämpa insekter med kemikalier är att insekterna nu blir resistenta när de kläckts. Även de insekter som kemikalierna inte dödar blir resistenta. Det är därför viktigt vilket val man gör när man bestämmer vilka bekämpningsmedel man använder sig av.

En rekommendation mot insekter är att använda sig av samma insektsbekämpningsmedel som många stora statliga institutioner använder sig av. Rödceder. Rödceder är naturens egna skadedjursbekämpning.

Insekt. (kommer från latinets insectum, en calque grekiska, vilket betyder ”skuren i sektioner”). Insekter är en klass i leddjur som har ett chitinous exoskelett, en tredelad kropp (huvud, bröstkorg och buk), tre par längdskarvat ben, ögon sammansatta, och två antenner. De är bland de mest skiftande grupp av djur på vår planet och omfatta mer än en miljon beskrivna arter och utgör mer än hälften av alla kända levande organismer. Antalet bevarade arter uppskattas till mellan sex och tio miljoner och potentiellt representerar över 90% av olika former flercelliga livet på jorden. Insekter kan finnas i nästan alla miljöer, även om endast ett fåtal arter förekommer i haven, en livsmiljöer som domineras av en annan leddjur grupp, kräftdjur.

Den livscykler av insekter varierar men de flesta kläcks ur ägg. Insekters tillväxt begränsas av det oelastiska exoskelett och utveckling innebär en rad molts. De omogna stadier kan skilja sig från de vuxna i struktur kan vana och livsmiljö och inkluderar en passiv PUPP skede i de grupper som genomgår fullständig metamorfos. Insekter som genomgår ofullständig metamorfos saknar en PUPP scen och vuxna utvecklas genom en serie av nymphal etapper. Den högre förhållandet mellan hexapoda är oklar. Fossil insekter av enorm storlek har hittats från paleozoiska eran, även jätte trollsländor med wingspans 55 till 70 cm (22-28 i). De mest skilda insekt grupper tycks ha coevolved med blommande växter.

Insekter förflyttar sig vanligtvis omkring till fots, flygande eller ibland sjunker och bad på samma gång. Eftersom den möjliggör snabb ändå stabil rörelse, många insekter antar en tripedal gång där de går med sina ben i beröring med marken i alternerande trianglar. Insekter är de enda ryggradslösa ha utvecklats flygning. Många insekter tillbringa åtminstone en del av sitt liv under vatten, med larver anpassningar som inkluderar gälar och vissa insekter vuxna är vattenlevande och har vissa anpassningar för att bada. Vissa arter, som vatten löpare, kan gå på ytan av vatten.

Insekter är mestadels ensamma, men vissa insekter, till exempel vissa bin, myror och termiter är sociala och lever i stora, välorganiserade kolonier. Vissa insekter, som tvestjärtar, visa mödravård, vakta sina ägg och ungar. Insekter kan kommunicera med varandra på olika sätt. Exempelvis kan  nattfjärilar känna feromoner av kvinnliga nattfjärilar på distanser på många kilometer. Andra arter kommunicerar med ljud: syrsor stridulate, eller gnugga sina vingar tillsammans och attrahera en partner och avvärja andra hanar. Lampyridae i skalbaggen ordning Coleoptera kommunicera med ljus.

Människor betraktar vissa insekter som skadedjur och försök att kontrollera dem med insektsmedel och en rad andra tekniker. Vissa insekter skada grödor som livnär sig på sav, blad eller frukt, ett par bita människor och djur, levande och döda, att livnära sig på blod och en del kan överföring av sjukdomar till människor, husdjur och boskap. Många andra insekter anses ekologisk nytta och några ger direkt ekonomisk förmån. Silkesmaskar och bin har domesticerade av människor för produktion av silke och honung.

Vill man bli av med insekter, eller helt enkelt utrota insekterna från sitt hem på ett miljövänligt sätt är rödceder att rekommendera. Rödceder är mycket effektivt då skadeinsekter inte tycker om doften, medan vi människor finner samma doft behaglig. Rödcedern anses dessutom ha en lugnande effekt på människor och husdjur. Spreja rödcededrolja där du tror att du har skadeinsekter, dock ej på textilier. Kombinera med rödcederträ bland dina kläder för att få samma höga effekt.

Är det silverfiskar du har problem med kan du förutom rödcedern komplettera med klistrig fälla för silverfiskar Den fälla blev utsedd till bäst i test 2009. Är de skadeinsekter du har problem med kackerlackor kan du förutom rödcedern använda klistrig fälla för kackerlackor.

Är det malar ex klädesmalar du har problem med kan du förutom rödcederträ och rödcederolja komplettera med en malfälla som fått utmärkelsen ”Jättebra” 2010

Är det pälsängrar du har problem med rekommenderas istället  den klistriga fällan för pälsängrar förutom kombinationen rödcederolja och rödcederträ.

Senaste artiklar:

Hjälp! Nu invaderar insekterna mitt hem

Nu flyttar insekterna inomhus.
Bananflugorna invaderar fruktskålen och spindlarna börjar leta vinterbostad.
- Det gäller att ha frukten i kylskåpet så fort flugorna börjar komma, säger Marie Törnqvist som har överlistat bananflugorna.

Just när vi kämpat hela sommaren mot getingar och myror är bananflugeeländet över oss.
- Bananflugorna finns naturligt ute i naturen och det är framför allt på hösten som de blir många, säger Charlotte Jonsson, insektsexpert på Naturhistoriska museet.

Dras till fruktskålar

- De söker sig inomhus för att hitta föda. De är ute efter frukten som ligger i skålar och börjat ruttna. Det är ämnena som bildas då som flugorna är intresserade av. Det kan även vara vin eller öl som fått stå framme. Det räcker med lite torkat vin i botten på en flaska för att de ska lägga sina ägg och föröka sig.
Den som inte gör något åt sina bananflugor kan få ”hur många som helst” inomhus. På bara en vecka är en ny generation på plats.
När vädret blir kyligare, ner mot nollstrecket, kan bananflugorna inte överleva. Men om de börjat lägga ägg inomhus och ingenting görs åt frukt och annat som fått ligga, då kan de finnas kvar hur länge som helst.

Är skadegörare

Marie Törnqvist i Torslanda har hittat ett knep som funkar.
- Jag ser till att inte ha delade frukter eller söt frukt som blir övermogen framme, säger hon.
Även skalbaggar och spindeldjur letar sig in i hus och lägenheter på hösten.
- De söker övervintringsplatser och sätter sig ofta mellan golvspringor, sprickor i väggar eller inne i väggarnas isoleringsmaterial, säger Charlotte Jonsson.
- Vissa ängrar (skalbaggar) kan vara skadegörare och äta av livsmedel och ylletyger.

Artikel publicerad i Expressen 2010-09-09

Vägglöss intog Empire State Building

Publicerad 2010-08-23

Problemen med så kallade bed bugs, eller vägglöss, fortsätter att öka i New York. Nu är stadens mest kända skyskrapa drabbad.
Att vissa hotell i New York har haft besvär med ”bed bugs”, är välkänt. Även privatbostäder har drabbats av de blodsugande vägglösen som visat sig vara mycket svåra att bli av med.

Antalet inrapporterade fall av vägglöss har femdubblats under de senaste tolv månaderna och stadens politiker har anslagit 3,5 miljoner kronor extra till skadedjursbekämpning.
Nu visar det sig att även Empire State Building, Manhattans mest kända byggnad, också har fått en släng av löss, skriver ETN. Men den som besöker skyskrapan behöver knappast oroa sig. Vägglössen hittades i ett klädförråd i byggnadens källare och utrymmet har sanerats.

Varför just New York City är så hårt drabbat vet man inte. Men experter spekulerar i att det stora antalet utländska besökare kan vara en anledning.

- Lössen följer med i väskor och portföljer, till och med i datorväskor, säger försäkringsmannen Barry Beck till AOL News.

Artikeln publicerad i resetidningen Borta Bra

Klicka här för att läsa fler artiklar

Löss och kackerlackor blir vanligare

Publicerad 22 augusti 2010

Det förekommer allt mer ohyra i de finländska hemmen. De senaste åren har till exempel företaget Rentokil, som bekämpar skadedjur, haft fler uppdrag för att utrota vägglöss och kackerlackor.

Ohyran kommer till Finland med turismen.

Enligt Rentokil har de nya lössbestånden varit svårare att bekämpa. Det beror delvis på att de nya gifterna är tryggare att använda, samtidigt som de inte är lika effektiva som de gamla medlen.

Nu invaderar krypen våra hus

Insekter och råttor kommer in när nätterna blir kallare

Nu har många sommarhus lämnats tomma. Det är fritt fram för tvestjärtar, kackerlackor och möss att krypa in. Och efter en varm sommar är skadedjuren fler än någonsin. En getinginvasion drabbade många svenskar i sommar. Det har aldrig varit så mycket anmälningar om getingar som i somras.

– Värmen gör att många insekter trivs. Det har varit extremt mycket i år.

Kvarlämnad mat lockar råttor

Men nu när getingarna håller på att försvinna är det ändå inte läge att slappna av. När du lämnat sommarstugan kommer gråsuggorna, tvestjärtarna och tusenfotingarna inkrypande. Och hemma väntar råttorna.

Råttor lever med oss och av oss.

De lever nära samhällen och stormtrivs i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Men de kan också dyka upp vid hus och gårdar på landsbygden. När nätterna blir kallare söker de sig inåt.

Många ringer om kackerlackor

Även möss och insekter tar sig gärna in i husen när sommaren tar slut.

– Vi har mycket samtal om kackerlackor, råttor, möss och vägglöss redan nu men det kommer nog att bli fler. Nu lever de ute och har det bra, men sen när det blir kallare nätter så kommer de in.

Särskilt insekter trivs när det är fuktigt, en sommarstuga som lämnas utan tillsyn och som inte är helt bra tätad kan alltså bli ett utmärkt tillhåll för både tvestjärtar och gråsuggor.

Så blir du av med krypen:

Tvestjärtar, gråsuggor och tusenfotingar

Kontrollera hur de kommit in i huset. Annars är det bara att fånga upp dem du ser, dammsug upp dem eller rädda dem och släpp ut dem. När de kommer in så är det ofta så torrt inne att de inte överlever eftersom det egentligen är djur som lever i naturen där det finns högre fuktighet.

Getingar

Samhället kommer att dö ut nu på hösten, det är bara dom honor som har parat sig och som blir drottningar som överlever. Om man vet att det finns getingbon i huset så kan så kan det locka till sig andra insekter som kan leva på de matrester som finns kvar i boet. Plocka därför bort boet när det har blivit lite kallare och du vet att getingarna har dött.

Flygmyror

Dammsug upp dem. Om det finns ett samhälle någonstans inne i huset så kan det komma svärmar därifrån, annars bygger de inte bo inne i huset så dammsuger du upp dem blir du av med dem.

Möss

tar sig in. Förbered dig sedan med att exempelvis sätta upp insektsnät, täta hål och sprickor i fönster och väggar och se över så att det blir svårt för dem att komma in genom rör och ledningar.

Råttor

Täta till hål och sprickor i huset och se till att det finns ordentliga galler för avlopp och brunnar. Det är även bra att kontrollera att man har ett fungerande vattenlås.

Klicka här för fullständig artikel

Klicka här för att läsa fler artiklar

Biblisk insekt på besök i skärgården

Artikel publicerad: Måndag 16 augusti 2010

Fynd av vandringsgräshoppan, Locusta migratoria, har under helgen gjorts på flera platser i Stockholms och Upplands skärgård, rapporterar TT.

Ulf Gärdenfors, entomolog (insektkännare) vid Artdatabanken, säger till TT att gräshopporna förmodligen kommit till Sverige med värmen från de ryska stäpperna.

Gräshopporna har dock inte hittats i några större mängder och kan därför inte ställa till någon skada, enligt Gärdenfors.
Enligt Ulf Gärdenfors är det inte heller någon risk för att vandringsgräshoppan kommer att bosätta sig permanent på våra breddgrader. Däremot kan vi med ett varmare klimat allt oftare förvänta oss tillfälliga besök av insekten.

Klicka här för fullständig artikel

Klicka här för att läsa fler artiklar

Här är svaret på det slemmiga mysteriet

Publicerad 12 augusti 2010

Den slemmiga massan som Olle Johansson såg i Råneå förra veckan är en härmask.
- Den är en sällsynt företeelse. Fyndet i Råneå är det tredje jag hört om på tio år, säger Lars-Åke Janzon, Naturhistoriska riksmuseet.

Olle Johanssons upptäckt av en slemmig massa vid Hovlössjön förra veckan förbryllade honom. Men efter artikeln i onsdagens tidning hörde läsare av sig till NSD för att tipsa om vad det kunde vara. Flera av dem gissade rätt och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Lars-Åke Janzon, bekräftar.
- Det är utan tvekan en härmask, säger han.
Kärt kanske man inte skulle kalla fenomenet, men att det har många namn stämmer väl. Härmask, daggorm och luskung är de mest förekommande.

Klicka här för fullständig artikel

Klicka här för att läsa fler artiklar

Ryssen kommer – med bladlöss

Artikel publicerad: 2010-05-20

Ryssen är här.

Sveriges kuster har massinvaderats från öst.

Av bladlöss.

På 80-talet var det u-båtar. Nu är ryssen tillbaka, helt ofarlig. Det hindrar inte att skräcken är total – för den som vill bada tidigt i år.

Det ser nästan ut som algbälten eller oljeutsläpp. Men det handlar om enorma mängder bladlöss från Ryssland som de senaste dagarna störtat i Östersjön utanför Sveriges kust.

”Tjocka lager”

– Björkbladlössen damp ner i havet och ligger där i decimetertjocka ­horder eller lager, säger Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Jag har aldrig hört talas om något liknande. Jag är helt övertygad om att det är fråga om miljarders miljarder individer.

Han tror att de kommer från Ryssland, där värmen gjort att lössen vuxit kraftigt i antal.

– I och med den senaste tidens ostliga vindar har de kommit hit. Det är möjligt att det har ett samband.

Fångades på radarn

Observationer av de döda gröna insekterna har gjorts här och var från Stockholms skärgård och långt upp längs Bottenviken.

John Pohlman fångade flera gigantiska bladlussvärmar på sitt radareko och publicerade en radarbild på sin blogg.

Björkbladlössen såg då ut att vara på väg mot björkarnas stad, Umeå. Men tycks alltså ha dött i havet.

Även kusterna söder om Stockholm kan ha drabbats, enligt Lars-Åke Janzon.

Björkbladlössen är helt ofarliga för såväl växter som människor, enligt Åke Lindelöw, insektsexpert på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Men fler arter kan hota badvattnen i sommar.

– Blir det varmt i Ryssland och det följs av ostliga vindar blir det så, säger han.

Klicka här för att läsa fler artiklar

Skadedjur på rosor

Nedan följer en kort sammanställning över insekter som kan vålla stor skada bland våra rosor. Det rör sig här om insekter som vållar skada ovan jord även om de också i olika utvecklingsfaser använder jorden som mellanstation. De kan påverka växtens utseende i stort och kan ibland förstöra större delen av säsongens blomning. Insekterna använder olika delar av plantan som näring, ofta i fortplantningssyfte. De kan angripa bladmassa, skottspetsar, blomknoppar etc. och det visar sig i olika symtom/skador. Vissa år är angreppen omfattande och kan då vara svåra att bekämpa. Väderlek och tillgången på naturliga fiender påverkar stort.

Steklar

Tre olika stekelarter är vanliga och kan vid talrik förekomst allvarligt skada rosorna. De är så gott som omöjliga att bekämpa genom besprutning med något insektsmedel. Det finns gemensamma drag om man ser på de fullbildade djuren, dvs. de flygande individerna, ”stekeln”. Till utseendet är de snarlika, ganska små, flygliknande, glänsande svart med gråaktiga vingar. De rör sig ganska trögt och det är relativt enkelt att fånga dem med fingrarna, en möjlig bekämpningsmetod. Flygtiden är väderberoende, för södra Sverige börjar den vanligen i mitten av maj. De värsta angreppen inträffar då under maj – juni.

Rosenskottsstekeln

Den fullbildade insekten lägger ägg i skottspetsarna där larven gnager sig in och vidare in till märgen. Angripna skott vissnar och svartnar. Bekämpning: Nyp av angripna skott med inneliggande larver. Det är viktigt att man får med larven, innan den kryper ner i marken och där förpuppas för att senare ge upphov till fler insekter och senare nya larver.

Lilla rosenbladsstekeln

Insekten lägger ägg i bladkanterna, som rullar ihop sig. Ett enda djur kan få flera blad att rulla ihop sig, s  k systemisk giftverkan. Bekämpning: Plocka bort angripna blad så fort symtomen visas, vid de första synliga ihoprullade bladen, annars riskerar hela busken att angripas.

Slemmiga rosenbladsstekeln

Larverna lever på bladen vilka de snabbt kan skelettera, dvs ytterhuden sparas och allt det gröna äts upp. De vuxna djure flyger när rosorna fått sina första blad utvecklade. För V ästra Götaland innebör det mitten till slutet av maj. Här får vi dessutom en andra generation i augusti – september. Förpuppningen sker i jorden.

Bekämpning: Man kan försöka klämma ihjäl larverna men de kan vara svåra att få bort dem på det sättet då de vanligtvis är väldigt många. Insektsmedel kan sprutas på larverna. Man kan också försöka få bort den fullbildade insekten, dvs stekeln, på samma sätt.

Bladlöss

Rosenbladlus går bl  a på rosor, men också på väddväxter.

Bekämpning: Bekämpning behöver sällan göras. Ett till synes kraftigt lusangrepp brukar dö ut av sig själv då de ofta angrips av bl  a nyckelpigor, parasitsteklar och blomflugelarver som kan hålla nere mängden bladlöss, om man har tur. Småfåglar är också goda bekämpare av insekter, bl  a bladlöss, varför förekomsten av dessa bör gynnas i trädgården. Bladlöss kan vid kraftiga angrepp sprutas med såplösning eller kallt vatten. Vid mindre angrepp kan man trycka ihjäl dem med fingrarna.

Bilden visar bladlöss och skinnrester (vita) av lössens hudömsningar.

Rosenstrit

Många tror att rosenstriten är det samma som vita flygare, vilket det inte är. Stritarna kläcks från de i fjolårsskotten instuckna övervintrade äggen. Larverna kommer fram strax efter att bladen utvecklats. Symtom av rosenstrit: Skador uppträder i form av sugskador på bladen. I början utgörs de av små vita fläckar längs med nerver, men kan till slut omfatta hela bladytan. De små vitgröna stritlarverna sitter på bladunder-sidorna.

Bekämpning: De kan sprutas med såplösning eller kallt vatten, eller tryckas ihjäl med fingrarna.

Blad- och knoppvecklare

Flera arter av små nattfjärilar kan ibland angripa rosor. I skottspetsarna brukar småbladen vara ihopspunna med fina trådar så att det bildas ett ”litet bo” där larven befinner sig. Man kan se gnagskador på blad och blomknoppar tillsammans med larvens spillning då rosen är angripen.

Bekämpning: Plocka bort larverna, eller snarare det ”lilla boet” för hand.

Jordgubbsviveln, syn hallonblomviveln

Viveln är en 2-3 mm lång skalbagge som är vanlig över hela landet där jordgubbar odlas. De övervintrande vivlarna uppsöker under vår och försommaren blomknoppar av jordgubbar, hallon och rosor. Honan lägger ett ägg inne i knoppen, därefter biter hon av blomskaftets kärlsträngar, varvid blomknoppen efter någon dag brukar trilla av och falla till marken. Larven fortsätter att utvecklas inne i den näringsrika knoppen. Är det engångsblommande rosor kan i värsta fall blomningen utebli p  g  a viveln.

Bekämpning: Ett sätt att skydda enstaka plantor om man brukar ha stora angrepp kan vara att göra en nätbur av exempelvis odlingsväv, den behöver bara täcka rosen under rosens knoppstadium. När blomknopparna börja visa färg är vivelfaran över. Att samla in dem för hand kan vara svårt då de lätt släpper taget så snart man vidrör busken.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.